Ett persiskt bröllop, skiljer sig väldigt mycket från ett traditionell svenskt bröllop. För iranier är bröllopet livets största event. Detta ska firas stort med pompa och ståt.

Nöje, glädje och kärlek, som är ledorden i det persiska bröllopet

Så hur går ett persiskt bröllop till?

Persiska bröllop, precis som de flesta västerländska bröllop, delas upp i två delar. AGHD, som är vigselceremonin och MEHMOONI, som är mottagningen och själva festen. Förr i tiden höll ett persiskt bröllop på i flera dagar. Men idag, när folk är mer upptagna, har bröllopet krympts till att endast pågå en dag.

AGHD - Vigselceremonin

Vigselceremonin är den del i bröllopet där bruden och brudgummen undertecknar ett äktenskapsförord och äktenskapet blir officiellt. Denna del av bröllopet innehållet många traditioner och ritualer.

Sofreye aghd, vigselbordet, är det viktigaste elementet i det persiska bröllopet. Många av de objekt som finns på bordet kommer från zoroastrismen. Dukningen sker på en duk som kallas termeh. Traditionellt är det brudens mor som skall samla de olika objekten till detta vigselbord. De objekt som finns på vigselbordet ska representera parets nya liv och äktenskap tillsammans. Du hittar en förklaring av dem längst ner på denna sida.

Ceremonin börjar med att brudgummen sitter framför gästerna. Framför sig har han Sofreye Aghd (vigselborget) som består av flertalet symboliska objekt. Ovanför hans huvud hålls en spetsduk av de kvinnliga familjemedlemmarna. Mannen skall kunna se sin egen spegelbild i spegeln på bordet.

Bruden kommer in till ceremonin med en slöja över sitt ansikte. Hon sätter sig intill mannen och plockar bort sin slöja. Först då ser mannen henne i spegeln. Att brudgummen sitter på brudens högra sida betecknar respekt.

På bordet finns två ljus tända för att representera paret. Att paret nu sitter tillsammans under spetsduken symboliserar att de från och med nu kommer leva under ett och samma tak.

I moderna bröllop skrivs alla papper på innan bröllopet och i dessa fall läser man några verser poesi. Under denna del av ceremonin skall lyckliga kvinnor i tur och ordning gnida två sockerkoner mot varandra ovanför spetsduken så att socker faller ner i den. Symboliskt innebär detta att man överöser paret och deras liv med sötma.

Sedan ska brudparet säga ja till varandra. Det här är den roliga delen av ceremonin som skiljer sig från den svenska traditionen. Först tillfrågas mannen om han vill gifta sig med kvinnan. Mannen säger BALE (ja) direkt. När det är kvinnans tur, skall hon leka svår och inte säga JA då frågan ställs första gången. Detta gör man för att brudgummen och gästerna skall bli lite nervösa. När vigselförrättaren frågar om kvinnan vill gifta sig med mannen första gången skall hon vara tyst. Efter några sekunder skall någon i publiken säga att bruden gått för att plocka blommor. Då frågar vigselförrättaren samma fråga igen. Även denna gång skall bruden inte svara. Denna gång ska någon i publiken hitta på en annan ursäkt. Exempelvis "bruden är och fikar med sina vänner!". vigselförrättaren frågar nu för tredje gången samma fråga och denna gång skall bruden säga "Med min faders och moderns godkännande - JA!". Brudparet är nu officiellt gifta och alla ropar och klappar av glädje. Gästerna gör det officiella mellanösternljudet för glädje (klilililililili).

Nu när bruden och brudgummen är ett par följer den vackra och sensuella traditionen där brudgummen tar fram en skål med honung. Han doppar sitt lillfinger och matar bruden. Bruden gör sedan samma sak. Detta symboliserar att bruden och brudgummen kommer att mata varandra med sötma och näring under hela deras liv tillsammans.

Nu får brudgummen äntligen kyssa sin brud! Gästerna brukar här ropa: dobareh, dobareh: vilket betyder en gång till, en gång till. Då kysser brudparet varandra igen.

Nu när bruden och brudgummen både sagt ja till varandra och utbytt sötma och kyssar skall deras familjemedlemmar gratulera dem. Det pussas och kramas. Foton tas och presenter överlämnas. När allt detta är klart kan bruden och brudgummen lämna ceremonin. Medan de går ut kastas mynt, blomblad och konfetti över dem. De kommer sedan göra sin gemensamma entré på festen: för första gången som man och hustru.

MEHMOONI - Fest

Traditionella persiska bröllop har inte sittande servering. Förr i tiden serverades maten i små tallrikar. Lite som meze eller tapas. Men idag är det oftast buffé som gäller. Oftast finns det flera olika typer av förrätter, huvudrätter och desserter på bordet. En maträtt som alltid måste finnas på ett bröllop är shirinpolo. Detta för att bringa sötma till alla gäster.

Under festen skall bruden och brudgummen tillsammans hälsa på varje gäst som finns på plats. Man ska tacka gästerna för att de tagit sig tid att komma. Man skall också ta tid på sig att bli fotad med alla gäster.

Efter att maten är det dags för tårta. När tårtan har rullats in är det dags för den traditionella knivdansen. Ett par utvalda kvinnor som står brudparet nära ska i tur och ordning "stjäla" kniven från brudparet. För att brudparet ska få tillbaka kniven måste brudgummen erbjuda dansarna pengar för kniven. När rätt pris givits för kniven skall den överräckas till brudparet som sedan skall skära upp tårtan. Den första biten tårta skall självklart brudparet mata varandra med.

Sedan är det dags för dans! Här får ingen sitta still utan alla ska upp på dansgolvet till sent på natten.

Det är också tradition att brudparet ger alla besökare en personlig gåva innan de lämnar festen. Gåvan ges för att gästerna ska ha kvar ett minne från bröllopsdagen. Presenten innehåller ofta noghl, som är en persisk sötsak som bringar tur och sötma i livet.

Och besöker du ett persiskt bröllop måste du lära dig den absolut viktigaste frasen:

MOBARAK BASHE!